Terrordåd

Ett terrordåd kan inträffa när som helst och var som helst. Det sker ofta utan förvarning och med syftet att orsaka maximal skada, panik och störning i samhällets funktioner. Krisberedskap inför ett terrordåd handlar om att vara mentalt, praktiskt och logistiskt förberedd – både som individ och samhälle. Du måste veta hur du skyddar dig, var du kan få information och hur du ska agera om samhällets funktioner slås ut.

Vad är ett terrordåd?

Ett terrordåd är ett avsiktligt våldsbrott som utförs i syfte att skrämma, hota eller påverka en befolkning eller regering. Dåden kan ta många former:

  • Bombdåd i stadskärnor
  • Skjutningar på offentliga platser
  • Fordonsattacker mot folkmassor
  • Cyberattacker mot samhällskritisk infrastruktur
  • Biologiska eller kemiska attacker

Terrorhandlingar har tidigare skett i Stockholm 2017 (Drottninggatan), i Oslo 2011 och flera gånger i Europa – vilket visar att även stabila demokratier är sårbara.

Sveriges beredskap mot terrorism

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samverkar med Polisen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen (Säpo) och andra aktörer. Säpo bedömer kontinuerligt hotnivån, som i skrivande stund är på nivå 4 av 5 – ett ”högt hot”. Det innebär att ett attentat är troligt.

Exempel på svenska insatser:

  • Ökad bevakning kring offentliga byggnader och kollektivtrafik
  • Förstärkt cybersäkerhet
  • Informationskampanjer till allmänheten
  • Terrorövningar för blåljuspersonal och sjukvård

Så skyddar du dig vid ett pågående attentat

Polisen i Sverige och Europa följer ofta principen RUN – HIDE – TELL:

  1. Fly – lämna platsen om det är möjligt.
  2. Göm dig – om du inte kan fly, hitta skydd, släck lampor, tysta mobiltelefonen.
  3. Larma – ring 112 så snart det är säkert.

Viktigt: Ge aldrig ifrån dig ljud eller ljus som kan avslöja din position. Skriv gärna ner detaljer efteråt som kan hjälpa polisen – som kläder, utseende, fordon och riktning för gärningspersonerna.

Krisberedskap hemma – vad du kan göra i förväg

Att ha en välfylld krislåda och plan för kommunikation och evakuering kan vara avgörande. Vid större terrordåd kan strömmen, mobilnätet eller kollektivtrafiken slås ut.

Checklista:

Psykologiska effekter – att hantera rädslan

Terrorism påverkar inte bara fysiskt utan också mentalt. En känsla av otrygghet kan leva kvar länge efter ett dåd. Psykologisk första hjälp (PFA), samtal med skolkurator, arbetsgivare eller krisstöd kan vara viktigt, särskilt för barn och unga.

Fakta: Efter attacken på Drottninggatan 2017 uppvisade närmare 70 % av de direkt närvarande tecken på akuta stressreaktioner veckor efter händelsen.

Så kommunicerar myndigheterna vid ett attentat

Vid terrordåd används Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via radio, tv, appen Krisinformation.se och utomhussirener. VMA kan instruera dig att söka skydd, undvika ett område eller följa evakueringsanvisningar.

Tips: Ladda ner 112-appen och Krisinformation.se för att få snabba pushnotiser direkt från myndigheter.

Krisberedskap på arbetsplatsen och i skolan

Alla arbetsplatser och skolor bör ha beredskapsplaner. Dessa kan innehålla:

  • Utrymningsplaner vid hot
  • Lås- och barrikaderingsrutiner
  • Övningar med anställda eller elever
  • Rutiner för hur larm och information ska gå ut internt

Statistik: Enligt en undersökning från 2023 saknar 47 % av svenska företag en tydlig plan för hur de ska agera vid våldsamma hot eller terrorattacker.

Historiska terrordåd som förändrat beredskapen

  • 9/11 (USA, 2001): Globala förändringar i flygsäkerhet, övervakning och underrättelseverksamhet.
  • Utøya och Oslo (Norge, 2011): Nya rutiner för snabbinsatser och skolskydd.
  • Drottninggatan (Stockholm, 2017): Förbättrad samverkan mellan blåljus, säkrare hinder mot fordon.

Terrorism förändrar hela samhällets sätt att tänka kring säkerhet. Därför måste krisberedskap inte bara vara en fråga för staten – utan för varje individ. I det ögonblick ett terrordåd inträffar, är det ofta ett totalt kaos. Sirener, skrik, folk som springer åt olika håll. Då handlar det om att agera snabbt – men rätt. Att ha tänkt igenom sin strategi i förväg är avgörande.

Varje sekund räknas:

  • Första minuten: Högst dödlighet. Gärningspersonen är ofta aktiv och farlig.
  • 2–5 minuter: Människor försöker förstå vad som händer och ta skydd.
  • 5–10 minuter: Polisen får första larm, börjar agera – men insatstid varierar kraftigt beroende på plats och typ av dåd.
  • Efter 10 minuter: Räddningstjänst, sjukvård och informationsinsatser aktiveras.

Det är därför viktigt att veta hur du ska agera innan du hamnar i en sådan situation.

Därför riktas attacker mot just civila

Terrordåd riktas ofta mot:

  • Folkmassor (festivaler, köpcentrum, tågstationer)
  • Symboliska mål (myndigheter, ambassader, religiösa byggnader)
  • Infrastruktur (flygplatser, kraftverk, it-system)

Syftet är att få maximalt medialt genomslag och sprida rädsla. Just därför behöver även ”vanliga människor” förbereda sig – inte bara myndigheter och militär.

Terrordåd i kombination med annan kris

Ett av de mest oroande scenarierna är om ett terrordåd sker samtidigt som:

  • Ett elavbrott
  • En cyberattack
  • En större brand eller explosion
  • En pandemikris
  • Ett angrepp på vattenförsörjning eller sjukvård

Sådana kombinerade kriser kallas för ”komplexa händelser” och kan slå ut både fysiska system och psykologisk motståndskraft i samhället. Det ställer ännu högre krav på både individuell och nationell beredskap.

Terrorismens nya dimensioner – cyberattacker och informationskrig

Terrorism är inte längre bara bomber eller vapen. I dag används:

  • Desinformation i syfte att splittra samhället, t.ex. via sociala medier
  • Hackade system som släcker ner elnät, spärrar trafikljus eller saboterar livsmedelsförsörjning
  • Ransomware-attacker mot sjukhus, skolor eller myndigheter

Exempel: I Ukraina har cyberterror kombinerats med fysiska attacker i krigsföringen. Även Sverige har varit utsatt – t.ex. via hot mot kommunala system och sabotageförsök mot vattenreningsverk.

Hur barn och ungdomar påverkas av terrorism

Barn uppfattar mer än vi tror. Nyhetsbilder, larm på radio, rädsla hos vuxna – allt påverkar. Därför är det viktigt att:

  • Prata lugnt men ärligt om händelser
  • Inte visa skrämmande bilder i onödan
  • Låta barn ställa frågor och bekräfta deras känslor
  • Ge barnen en känsla av trygghet genom tydliga rutiner och planer

Tips: Låt barn vara delaktiga i familjens krisplanering. Ge dem ”uppgifter” som att packa sin krislåda eller memorera ett viktigt telefonnummer.

Samhällets krisstöd efter ett terrordåd

Efter ett attentat aktiveras en rad stödinsatser:

  • POSOM-grupper (Psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer)
  • Sjukhusets krispsykiatri
  • Stödtelefoner och samtalsstöd via kommunen
  • Anhörigstödcenter i närheten av händelseplatsen

Du kan också själv söka krisstöd via 1177 eller Svenska Röda Korsets krissamtal.

Fakta: Efter masskjutningen i Las Vegas 2017 rapporterades att 60 % av överlevande drabbades av posttraumatisk stress inom sex månader – ofta förvärrad av bristande stöd.

Terrorhotnivåer – vad de betyder

Säkerhetspolisen använder en femgradig skala:

  1. Mycket lågt hot
  2. Lågt hot
  3. Förhöjt hot (aktuell nivå i Sverige)
  4. Högt hot
  5. Mycket högt hot

Nivå 4 innebär att det finns konkreta indikationer på attentatsplanering eller allvarliga hot. Samtidigt har myndigheterna höjt sin beredskap och bevakning, men samhället fungerar som vanligt – du förväntas bara vara mer vaksam och informerad.

Din egen handlingsplan – steg för steg

  1. Förberedelser
    • Ha krislåda, batteriradio och evakueringsplan hemma
    • Lär dig VMA-signalen
    • Gå en HLR- och första hjälpen-kurs
  2. Vid pågående terrordåd
    • Fly om du kan
    • Göm dig tyst om du inte kan fly
    • Larma så snart det är möjligt
    • Hjälp andra om det är säkert
  3. Efter dådet
    • Sök säker plats
    • Håll dig uppdaterad via säkra källor (radio, MSB, Krisinformation.se)
    • Sök stöd om du mår dåligt – psykiskt trauma är vanligt

Ett terrordåd är inte bara ett hot mot liv och hälsa – det är ett angrepp på hela samhällets stabilitet och trygghet. Därför är krisberedskap en skyldighet för oss alla. Ju mer förberedd du är, desto större chans har du att rädda både dig själv och andra.