Storm

Stormar är en av de mest oförutsägbara och destruktiva väderhändelserna i Sverige. De kan slå ut elnätet, fälla träd, förstöra hus, orsaka översvämningar och isolera hela samhällen. Redan vid vindstyrkor över 21 m/s klassas vinden som storm, och konsekvenserna kan bli förödande. Enligt SMHI inträffar minst en storm med betydande samhällspåverkan varje år i Sverige – oftast mellan oktober och mars.

Vindens kraft: faror som kommer med storm

Stormvindar kan nå orkanstyrka (över 32,6 m/s) i byarna och orsaka:

  • Nedfallna elledningar och långvariga elavbrott
  • Fällda träd som blockerar vägar eller förstör fastigheter
  • Lossrivna tak, skyltar och fasadmaterial
  • Skador på fordon, båtar och växthus
  • Flygande föremål som utgör livsfara

Stormen Gudrun (2005) fällde cirka 75 miljoner kubikmeter skog – mer än hela Sveriges normala årliga avverkning. Händelsen visade hur viktigt det är att ha fungerande krisberedskap även för väderrelaterade hot.

Det här ska du göra före stormen

  • Säkra lösa föremål utomhus som trädgårdsmöbler, studsmattor och soptunnor – bind fast eller ta in dem.
  • Kontrollera tak och hängrännor för att undvika att plåtar, tegel eller takpannor blåser loss.
  • Ladda mobiltelefoner, powerbanks och radioapparater innan stormen slår till.
  • Fyll vattenflaskor och dunkar – elavbrott kan påverka vattenförsörjningen, särskilt på landsbygden.
  • Tanka bilen full – bensinstationer kan stängas eller tappa ström.
  • Töm eller skydda källare mot översvämning i stormar som kombineras med kraftigt regn.
  • Förbered mat som inte kräver tillagning och ha stormkök eller gasbrännare redo.

Krislådan för storm: det här bör finnas hemma

En bra stormberedskap kräver mer än stearinljus. Din krislåda bör innehålla:

Under stormen: skydda dig själv och din familj

  • Stanna inomhus och undvik att gå ut om det inte är absolut nödvändigt.
  • Undvik att stå nära fönster – vindtrycket kan krossa glasrutor.
  • Stäng av elapparater för att skydda dem från strömspikar.
  • Lyssna på Sveriges Radio P4 – den nationella beredskapskanalen.
  • Använd ficklampa, inte levande ljus, om det finns risk för att något välter eller börjar brinna.

Efter stormen: hantera skador och risker

  • Kontrollera skador på huset, men ge akt på hängande grenar eller elledningar – de kan vara livsfarliga.
  • Fotografera skadorna för eventuell försäkringsanmälan.
  • Använd motorsåg endast om du är utbildad – många olyckor sker när privatpersoner försöker rensa upp nedfallna träd.
  • Rapportera faror som blockerade vägar eller nedfallna ledningar till kommunen eller räddningstjänsten.
  • Hjälp grannar och kontrollera att äldre klarar sig – särskilt om elen är borta i flera dygn.

Intressant fakta om stormar i Sverige

  • Den högsta uppmätta byvinden i Sverige är 81 m/s (Stekenjokk 2020).
  • Stormar har fått namn i Sverige sedan 2013 – detta gör det lättare att följa myndigheternas information.
  • Stormen Alfrida (2019) lämnade över 100 000 hushåll utan el – vissa i över en vecka.
  • Träd kan falla flera dagar efter stormens slut, eftersom rotsystem försvagats.
  • Elavbrott i storm gör ofta att även mobilnätet slås ut – särskilt i glesbygd.

Checklista: stormberedskap i kortform

  • Säkra lösa föremål utomhus
  • Ladda mobil och radio
  • Tanka bilen
  • Fyll vatten
  • Förbered mat och stormkök
  • Ha krislåda tillgänglig
  • Stanna inne under storm
  • Undvik riskzoner efter storm

Att vara förberedd inför en storm kan göra skillnad mellan trygghet och kaos – både för dig, dina grannar och samhället i stort. När en kraftig storm sveper in över Sverige påverkas långt mer än bara vädret. Samhällsfunktioner kan slås ut på bred front – och det sker ofta snabbt och oväntat.

En storm kan slå ut:

  • Elförsörjningen: Träd faller på ledningar, stolpar välter, transformatorer förstörs. Reservkraft är ofta begränsad till sjukhus, räddningstjänst och samhällskritiska enheter.
  • Telekommunikation: Mobilmaster är elberoende. Utan el i flera timmar kan täckningen försvinna helt.
  • Vattenförsörjning: Vattenverk kräver el för att pumpa och rena vatten. På landsbygden är privata brunnar ofta beroende av eldrivna pumpar.
  • Vägnät och transporter: Vägar kan blockeras av träd, broar stängas för höga vindstyrkor, och kollektivtrafik ställas in – särskilt tågtrafik som är känslig för fallande träd och kontaktledningsfel.
  • Sjukvård och hemtjänst: Personal kan få svårt att ta sig fram och larmtjänster kan vara ur funktion.

Stormvarningar och hur du tolkar dem

SMHI använder ett varningssystem med färgkodning:

  • Gul varning – Risk för vissa störningar i samhället, t.ex. trädgrenar som kan blåsa ner eller kortare elavbrott.
  • Orange varning – Stor påverkan på samhället, stor risk för skador på infrastruktur.
  • Röd varning – Mycket allvarlig påverkan, hot mot liv och hälsa. Extremt väder som kräver omedelbara skyddsåtgärder.

Viktigt: Varningar uppdateras ofta! Följ SMHI:s app, Krisinformation.se och Sveriges Radio P4 under händelseförloppet.

Samverkan och ansvar – vem gör vad vid storm?

  • Kommunen har ansvar för krisledning lokalt, öppnar eventuell trygghetspunkt och informerar invånare.
  • Räddningstjänsten rycker ut vid akut fara för liv eller fast egendom.
  • Elbolag ansvarar för att återställa elen, men det kan ta dagar vid stora skador.
  • Privatpersoner ansvarar för egen beredskap enligt MSB:s riktlinjer: att kunna klara sig själva i minst 72 timmar.

Praktiska exempel: hur storm drabbade hushåll

📍 Stormen Sven (2013): I Skåne skadades över 70 bostäder av nedblåsta träd. Många saknade försäkringsskydd eftersom träden föll från grannfastigheter.
📍 Gudrun (2005): I vissa småländska byar var elen borta i över 5 veckor. Skolor stängdes, mat förstördes i kylskåp, och man eldade i kaminer för att hålla värmen.
📍 Alfrida (2019): I Roslagen fick vissa familjer värma mat i bilen och sova i sovsäckar inomhus under kalla januaridygn.

Mental och social beredskap vid storm

Krisberedskap handlar inte bara om prylar. Det handlar också om:

  • Att kunna hålla sig lugn i en pressad situation.
  • Att ha en tydlig plan för hur du kommunicerar med nära och kära vid avbrott.
  • Att känna dina grannargrannsamverkan kan vara avgörande när resurserna är begränsade.

Tips: Öva med familjen. Gå igenom vad ni gör om elen slås ut i 24 timmar. Har alla en pannlampa? Vart förvaras stormköket? Hur tar ni er till trygg plats?

Barn, äldre och djur vid storm

  • Barn kan bli mycket rädda. Förklara situationen lugnt, gör det till ett ”äventyr” att tända ljus och lyssna på radio.
  • Äldre är extra sårbara vid kyla, mörker och isolering. Se till att de har filtar, batteriradio och att någon kan titta till dem.
  • Husdjur kan påverkas av ljud, skakningar och förändrad rutin. Ha extra mat och vatten redo, samt koppel eller transportbur nära till hands.

Viktiga resurser och appar att ha i mobilen

📲 SMHI – uppdaterade vädervarningar
📲 Krisinformation.se – officiell myndighetsinformation
📲 SOS Alarm / 112-appen – visar din plats och skickar varningar
📲 MSB:s app ”Krisberedskap” – checklista, tips och länkar
📲 Offlinesparade PDF:er – t.ex. din evakueringsplan eller viktig nummerlista

Vad gör du om huset blir obeboeligt?

Om stormen skadar ditt hem:

  • Sök skydd hos anhöriga om det är säkert att ta dig dit.
  • Kontakta kommunen – de ansvarar för att ordna trygghetspunkt eller nödbostad vid större kriser.
  • Spara kvitton för utlägg – t.ex. hotellnätter, mat och reparationer.

Pro tip: Ha alltid en liten ”evakueringsväska” redo med kläder, hygienartiklar, ID-handlingar, kopia på viktiga dokument, mediciner, kontanter och snacks.