Krisberedskap

När vardagen plötsligt förvandlas till kaos är det lätt att känna sig hjälplös. Stormar, strömavbrott eller till och med oväntade anfall från utomjordingar – världen är full av överraskningar. Webbplatsen Hesa Fredrik finns till för att hjälpa oss att vara förberedda, oavsett om det handlar om små kriser eller större katastrofer. Med några enkla förberedelser kan du öka din och dina närståendes chans att klara er i en kris.

Vad kan hända – och hur du kan förbereda dig

Ingen vill tänka på det värsta, men att ha koll på vilka risker som finns där du bor är första steget till att vara förberedd. Om du vet vad som kan hända kan du också göra dig redo för det. Börja med att lära dig om de vanligaste riskerna – som stormar, översvämningar eller tekniska fel – men fundera också på oväntade händelser. Utomjordingar kanske känns som science fiction, men varför inte ha en plan för det oväntade? Att ha en överblick över riskerna ger dig ett lugn när du vet att du har kontroll.

Utrusta dig – saker att ha hemma

Att ha rätt utrustning hemma kan göra stor skillnad i en kris. Här är några saker som kan vara bra att ha:

Gör en plan – när allt går åt skogen

Att ha en plan är minst lika viktigt som utrustning. Fundera på olika scenarier och bestäm vad ni ska göra om till exempel strömmen går, om ni behöver evakuera eller om någon blir sjuk. Se till att alla i hushållet vet vad som gäller.

  • Plan B: Vad gör ni om hemmet blir obeboeligt? Var kan ni ta vägen, och hur håller ni kontakt om mobilnätet slås ut?
  • Evakueringsplan: Bestäm en samlingsplats där ni kan mötas om ni skiljs åt. Skriv ner viktiga telefonnummer på papper – mobilen är inte alltid tillförlitlig.
  • Första hjälpen-kunskaper: Gå en kurs i första hjälpen så att du vet hur du ska agera om någon skadar sig. Gå även en hlr utbildning, så att du snabbt och korrekt kan ingripa vid hjärtstopp – något som kan rädda liv innan ambulansen hinner fram.

Så skyddar du dig vid kris

Om Sverige drabbas av krig, kärnkraftsolycka eller annan allvarlig samhällskris kan skyddsrum, hemberedskap och kunskap om din blodgrupp bli livsavgörande. Skyddsrum finns i hela landet och är till för att ge fysiskt skydd mot tryckvågor, splitter, gaser och strålning. Och om du behöver blodtransfusion under kris – då spelar din blodgrupp stor roll.

Skyddsrum – din fysiska trygghet vid kris eller krig

Skyddsrum är byggda för att stå emot explosioner, brand, splitter, gaser och i vissa fall radioaktivitet. I Sverige finns ungefär 65 000 skyddsrum, med plats för omkring 7 miljoner människor. Skyddsrummen är spridda över hela landet, oftast i källare till bostadshus, skolor och offentliga byggnader.

  • Var finns mitt närmaste skyddsrum? Besök MSB:s karta över skyddsrum där du kan söka efter din adress. Skyddsrum är inte privata utan öppna för alla när det behövs.
  • Hur vet jag att det är ett skyddsrum? De är märkta med en blåvit skylt med texten SKYDDSRUM.
  • Vad finns i ett skyddsrum? Skyddsrum är utrustade med ventilation, toalettlösningar, bänkar och ofta reservvatten. Men du måste själv ta med mat, kläder och hygienartiklar.
  • Aktivering vid kris: Skyddsrum är normalt inte i bruk – det tar cirka 48 timmar att iordningställa ett skyddsrum för användning.

Blodgrupper – viktigt vid krissituationer och blodtransfusioner

I kris och katastrofer med många skadade blir blodtransfusioner en central del av sjukvården. Att känna till din blodgrupp kan vara livsavgörande – både för dig själv och för möjligheten att ge blod till andra.

De fyra blodgrupperna:

  • A – kan få blod från A och 0
  • B – kan få blod från B och 0
  • AB – kan få blod från alla (universalmottagare)
  • 0 – kan ge blod till alla (universalgivare)

Rh-faktorn: Blodgrupper delas även in i Rh+ och Rh-. Rh-negativa personer kan bara få blod från andra Rh-negativa.

Blodgrupp 0 negativ: Extremt värdefull i kris – den kan ges till vem som helst i akuta situationer. Endast ca 6 % i Sverige har denna blodgrupp.

Hur får jag veta min blodgrupp? Du kan testa dig via blodcentralen (i samband med att du blir blodgivare) eller begära ett test via vårdcentralen.

Viktiga resurser för din krisberedskap

  • MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” – finns som PDF eller tryckt
  • Försvarsmaktens app ”Preppa tillsammans” – hjälper dig planera hemberedskapen
  • Blodcentralen GeBlod.se – anmäl dig som blodgivare och få reda på din blodgrupp
  • MSB:s karta över skyddsrum – sök efter plats och information om närmaste skyddsrum

Intressant fakta

  • Under kalla kriget fanns det skyddsrumsplatser för hela Sveriges befolkning – idag bara för cirka 70 %.
  • Skyddsrum ska enligt lag kunna göras i ordning inom 48 timmar, men det kräver att fastighetsägaren vet hur.
  • Sveriges blodlager räcker bara i några få dagar – vid kris kan blodbrist snabbt uppstå.
  • I Sverige doneras över 400 000 påsar blod varje år – men fler behövs alltid.

Att känna till din närmaste trygghetspunkt, förbereda ditt hem och förstå din roll i blodförsörjningen är grundläggande steg i Sveriges civila försvar.

Checklistor för krisberedskap

Checklistor är ett enkelt sätt att hålla koll på vad som är bra att ha hemma och hur du kan förbereda dig. Genom att följa dessa listor är du bättre rustad för att klara dig själv och hjälpa andra i en kris. Du hittar mer detaljerade checklistor här på Hesa Fredrik, som hjälper dig att bygga din krislåda och krisskafferi.

Krisberedskap handlar om att ta kontroll över situationen, så att du kan agera snabbt och lugnt när det oväntade inträffar. Med rätt utrustning, kunskap och en tydlig plan är du redo att möta vad som helst – från stormar till utomjordiska besök!