Hemvärnet

Hemvärnet är en av Sveriges mest avgörande resurser vid allvarliga samhällskriser. Med över 20 000 utbildade och snabbt mobiliserbara soldater är Hemvärnet Försvarsmaktens förstärkning i både militära och civila kriser – från naturkatastrofer till sabotage, pandemier och krig.

En snabbinsatsstyrka i hela landet

Hemvärnet består av lokalförankrade förband i hela Sverige. Det innebär att soldaterna känner till sitt geografiska område, kan ta sig snabbt till insatsplatser och kan agera omedelbart utan att invänta förstärkning från andra delar av landet. De har tillgång till egna fordon, kommunikationsutrustning, sjukvårdspersonal, skyddsutrustning och vapen – vilket gör dem till en unik resurs i både civila och militära sammanhang.

Vid exempelvis översvämningar, stormar eller skogsbränder sätts Hemvärnet ofta in för att spärra av områden, samordna räddningsinsatser, transportera förnödenheter och bistå polis och räddningstjänst. Under coronapandemin 2020–2021 användes Hemvärnet för logistik, testleveranser och bemanning av samhällskritiska funktioner.

Utrustning och beredskap för civila kriser

Varje hemvärnssoldat har personlig utrustning hemma och kan vara i tjänst inom några timmar. De har tillgång till:

  • Automatkarbiner och skyddsutrustning
  • Fältransoner och vattenreningsutrustning
  • Egen sambandsutrustning och kommunikationsradio
  • Terrängfordon och båtar för transport i svår terräng
  • Sjukvårdsutrustning och utbildning i första hjälpen
  • Nattkikare, värmekameror och annan spaningsutrustning

Hemvärnet kan alltså agera i områden utan el, mobiltäckning eller fungerande infrastruktur – förmågor som är avgörande i ett läge där stora delar av samhället slås ut.

Viktiga roller vid nationell kris

Vid höjd beredskap eller krig har Hemvärnet flera kärnuppgifter:

  • Skydda och bevaka viktiga anläggningar såsom elverk, vattenreningsverk, flygplatser och militära förråd.
  • Stötta totalförsvaret genom att säkra transporter, logistikvägar och kommunikationsnätverk.
  • Motverka sabotage och infiltration i samverkan med polis, underrättelsetjänst och andra myndigheter.
  • Sprida korrekt information till lokalbefolkning vid avbrott i digitala eller offentliga kommunikationskanaler.

Hemvärnet är ofta först på plats – och kvar längst.

Hemvärnets roll i totalförsvaret

Hemvärnet är en del av totalförsvaret, där både civila och militära aktörer samarbetar för att säkra Sveriges funktioner under kris. Det sker i samverkan med MSB, Polisen, Försvarsmakten, Räddningstjänsten, Regioner och kommuner.

De har tränats för att kunna verka i ett civilt krisläge lika effektivt som i ett militärt scenario. Det gör dem till en ovärderlig länk mellan det civila och det militära försvaret.

Vem kan gå med i Hemvärnet?

Du kan ansöka till Hemvärnet om du är mellan 18 och 70 år, svensk medborgare och har genomgått militär grundutbildning eller en särskild hemvärnsutbildning. Många soldater har civila yrken som elektriker, lastbilschaufförer, vårdpersonal, it-tekniker eller jordbrukare – och tar med sig sin yrkeskompetens in i försvarsrollen.

Det finns också specialistfunktioner inom exempelvis:

  • Hundförare
  • CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska hot)
  • Signalskydd
  • Sjukvårdare
  • Båt- och flyggrupper

Intressant fakta

  • Hemvärnet genomför över 5 000 insatser per år.
  • Under stormen Alfrida 2019 hjälpte Hemvärnet till att evakuera boende, transportera bränsle och upprätta sambandsled.
  • Hemvärnet har beredskap dygnet runt året om – varje dag, även på julafton.
  • Under skogsbränderna 2018 arbetade över 6 000 hemvärnssoldater tillsammans med räddningstjänsten.
  • Hemvärnet har en särskild ungdomsverksamhet, Hemvärnsungdomarna, för personer mellan 15 och 20 år som vill träna ledarskap, fälttjänst och överlevnad.

Därför spelar Hemvärnet en nyckelroll i Sveriges krisberedskap

Hemvärnet är inte bara ett militärt komplement – det är en samhällsbärande styrka med lokal närvaro, hög flexibilitet och bred kompetens. När andra system fallerar är det ofta hemvärnssoldaterna som står kvar, agerar, skyddar och stöttar. I en tid av ökade hot och ökad sårbarhet är Hemvärnet en av Sveriges mest pålitliga och robusta beredskapsresurser.

Hemvärnet är inte bara ett militärt reservförband – det är ett strategiskt verktyg för att upprätthålla ordning, trygghet och funktionalitet när samhället ställs inför störningar eller hot. Deras uppgift är att agera snabbt, flexibelt och lokalt – vilket gör dem unikt effektiva i krisberedskap.

Snabb mobilisering vid kris – så fungerar det i praktiken

När en kris uppstår aktiveras Hemvärnet via order från Försvarsmakten, i vissa fall i direkt samverkan med länsstyrelser, polis eller MSB. Inom 6–12 timmar kan de första enheterna vara på plats, ofta betydligt snabbare i urbana områden.

Ett konkret exempel är under stormen Gudrun 2005. Infrastrukturen kollapsade i stora delar av södra Sverige. Hemvärnssoldater:

  • Röjde nedfallna träd från vägar
  • Assisterade vid evakuering av äldreboenden
  • Upprättade provisoriska kommunikationscentraler
  • Distribuerade mat, vatten och medicin till isolerade samhällen

I en liknande kris idag skulle Hemvärnet även kunna bistå med drönarspaning, upprättande av nödvattenstationer, skydd av elnät och förhindrande av plundring i drabbade områden.

Hemvärnet skyddar kritisk infrastruktur

Ett krisscenario, särskilt i ett hybridkrig eller vid en terrorhandling, kan involvera sabotage av samhällsbärande funktioner. Hemvärnet har i uppgift att bevaka och försvara:

  • Vattenverk och avloppsstationer
  • Elstationer och kraftledningar
  • Telekominfrastruktur och serverhallar
  • Väg- och järnvägsknutpunkter
  • Bränsledepåer och transportnoder

Deras närvaro minskar risken för sabotage och påskyndar återställning när något drabbas.

Civil samverkan – nyckeln till framgång i kris

Hemvärnet är inte en isolerad militär styrka. Det är en integrerad del av Sveriges totalförsvar. Samverkan sker dagligen med:

  • Polisen – t.ex. vid eftersök, trafikdirigering eller bevakning
  • Räddningstjänsten – vid skogsbränder, översvämningar, stormar
  • Regioner – vid pandemier, vaccinationer, evakueringar
  • Kommuner – för lokal logistik, skydd av evakueringsboenden, förnödenhetsdistribution

Under pandemin bistod Hemvärnet bland annat med att köra covidprover, bemanna skyddade boenden och packa skyddsutrustning – helt civila insatser som räddade liv.

Specialförmågor – mer än bara bevakning

Flera hemvärnsbataljoner har utökade förmågor som är avgörande i komplexa krislägen:

  • Underrättelse och spaning: Genom optiska sensorer, drönare och värmekameror
  • Signalskydd och samband: Fältradio och krypterad kommunikation där mobilnät saknas
  • CBRN-skydd: Enheter utbildade för att hantera kemiska, biologiska eller radioaktiva hot
  • Fältsjukvård: Utbildade sjukvårdare med tillgång till utrustning för triage och stabilisering
  • Transportgrupper: Tungfordon för terräng, släpvagnar, snöskotrar, båtar

Dessa förmågor kan snabbt riktas in mot både sabotagehot, pandemier, kärnkraftsolyckor eller naturkatastrofer.

Hemvärnets ungdomsverksamhet – framtidens beredskap

Hemvärnsungdomar mellan 15 och 20 år får utbildning i:

  • Orientering, sjukvård, samband och ledarskap
  • Överlevnad i naturen och krispsykologi
  • Grundläggande fälttjänst och bevakningsuppgifter

De deltar i läger året runt och fungerar som en rekryteringsbas för framtidens försvar – både militärt och civilt. I ett läge där beredskapskunskap är bristvara i samhället är denna utbildning ovärderlig.

Därför är Hemvärnet en förutsättning för fungerande krisberedskap

I ett scenario där elen ligger nere, mobilnätet inte fungerar, stormar blockerar vägar eller ett cyberangrepp slår ut kommunikationen är det Hemvärnet som:

  • Tar sig fram trots hinder
  • Håller kontakten med centrala myndigheter
  • Skyddar viktiga resurser och hjälper civilbefolkningen
  • Upprätthåller ordningen när samhällets funktioner är lamslagna

Sverige har över 250 kommuner, men bara ett fåtal militära regementen – Hemvärnet fyller glappet, med lokal närvaro och nationell kraft. Hemvärnet är uppdelat i 40 bataljoner som är geografiskt utspridda över Sverige.

Varje bataljon är knuten till ett särskilt område, ofta med ett eget namn (t.ex. Södermanlandsbataljonen eller Bohusbataljonen), och tillhör ett regionalt militärdistrikt som leds av en militärregionstab. Dessa är i sin tur underordnade Försvarsmaktens ledning.

Varje bataljon innehåller flera kompanier och plutoner med olika inriktning:

  • Skyttekompanier – kärnan i Hemvärnet, ansvarar för bevakning, skydd och patrullering
  • Underrättelsekompanier – genomför spaningsuppdrag och övervakar områden
  • Trosskompanier – sköter logistik, transporter, sjukvård och underhåll
  • Insatskompanier – snabbinsatsförband med högre beredskap och större rörlighet
  • Specialenheter – exempelvis hundförare, CBRN-soldater, sambandsoperatörer eller båtplutoner

Detta system gör Hemvärnet både modulärt och flexibelt – man kan snabbt sätta samman en enhet för ett specifikt uppdrag, t.ex. en kombination av sjukvård, transport och bevakning.

Hemvärnets utbildning – från civil till stridsklar

För att bli hemvärnssoldat krävs en grundutbildning, antingen genom GMU (Grundläggande Militär Utbildning), tidigare värnplikt, eller genom en Hemvärnsutbildning via Försvarsmakten. För den senare finns särskilda utbildningspaket:

  • Grundutbildning hemvärn (GU-HV) – cirka 6–9 månader inklusive fältmoment
  • Kompetensbaserade kurser – t.ex. sambandsutbildning, sjukvård, skarpskjutning, ledarskap
  • Årlig repetitionsutbildning (KFÖ) – krigsförbandsövning på 4–7 dagar

Soldaterna övar också regelbundet i helger och kvällar – ofta i samverkan med andra myndigheter och aktörer.

För att kunna lösa sina uppgifter under kris måste hemvärnssoldaten behärska moment som:

  • Bevaka objekt dygnet runt i ur och skur
  • Upprätta och försvara vägspärrar
  • Navigera utan GPS
  • Kommunicera med kortvågsradio
  • Fungera i isolering utan stöd utifrån
  • Hantera civila vid evakuering eller undsättning

Allt detta tränas praktiskt – både i övningsmiljöer och i skarpa uppdrag.

Historisk bakgrund – från 1940 till dagens totalförsvar

Hemvärnet grundades 29 maj 1940 som en reaktion på det akuta säkerhetsläget under andra världskriget. Målet var att snabbt skapa ett lokalt försvar av frivilliga män, som kunde stoppa sabotage och skydda viktiga samhällsfunktioner om Sverige blev angripet.

Redan första året anslöt sig över 90 000 personer, ofta beväpnade med äldre vapen, jaktgevär och egna uniformer.

Sedan dess har Hemvärnet:

  • Skyddat svenska gränser under kalla kriget
  • Bistått under Estoniakatastrofen (1994)
  • Hjälpt till vid stormarna Gudrun, Per och Alfrida
  • Varit aktiv i skogsbränder 2014, 2018 och 2023
  • Stöttat sjukvården under pandemin
  • Tränat inför cyberattacker och hybridhot

2020 firade Hemvärnet 80 år – idag har organisationen genomgått en omfattande modernisering med digitala system, ny utrustning och ökade krav.

Sann beredskap – exempel från verkligheten

Skogsbränderna i Ljusdal 2018:
Över 6 000 hemvärnssoldater deltog i Sveriges största brandbekämpning på över 50 år. De:

  • Spärrade av områden
  • Undsatte boende
  • Byggde brandgator
  • Satt ut brandvakter dygnet runt
  • Transporterade släckutrustning till otillgängliga platser

Pandemihantering 2020–2021:
Hemvärnet deltog i över 1 000 uppdrag under pandemin, inklusive:

  • Bemanning av teststationer
  • Leverans av skyddsmaterial
  • Logistikstöd till sjukvård
  • Transport av covidprover
  • Kontroll av vårdinrättningar

Stormen Alfrida 2019:
När elen slogs ut i delar av Roslagen i över en vecka hjälpte Hemvärnet till med att:

  • Evakuera personer i utsatta områden
  • Dela ut stormkök, vattendunkar och filtar
  • Upprätta tillfälliga sambandscentraler
  • Skydda transformatorstationer

Hemvärnet i framtidens krisberedskap

I takt med ökade hybrid- och cyberhot samt klimatrelaterade katastrofer (torka, översvämningar, stormar, elavbrott) får Hemvärnet en allt viktigare roll.

Det förs också en aktiv diskussion om att:

  • Öka personalstyrkan till 25 000 soldater
  • Utöka tillgången till moderna sensorer och drönare
  • Införa fler civilförsvarsutbildningar inom Hemvärnet
  • Fördjupa samverkan med kommuner och näringsliv

Hemvärnet blir därmed inte bara ett militärt verktyg – utan en nationell resurs för resiliens, trygghet och överlevnad i ett samhälle under press.

Så kan privatpersoner samverka med Hemvärnet i en kris

Även om du inte är hemvärnssoldat kan du spela en viktig roll i Sveriges krisberedskap. Hemvärnet är en del av totalförsvaret – ett system som bygger på hela samhällets engagemang. Privatpersoner, föreningar, företag och frivilligorganisationer har alla möjlighet att stödja Hemvärnet före, under och efter en kris.

Här är de främsta sätten du som civilperson kan bidra:

Bli en del av en frivillig försvarsorganisation

Du kan gå med i en av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna som samarbetar med Försvarsmakten och Hemvärnet. Exempel:

  • Frivilliga Resursgruppen (FRG): Stöttar kommunen vid kriser. Hjälper till med information, evakuering, logistik och stöd till drabbade.
  • Svenska Lottakåren: Utbildar kvinnor för stöd inom samband, logistik, sjukvård, ledning och krishantering.
  • Försvarsutbildarna: Erbjuder kurser inom ledarskap, överlevnad, samband, skydd mot CBRN-hot m.m.
  • Röda Korset: Har nationella avtal med MSB och Försvarsmakten för stöd vid katastrofer och masskadehändelser.
  • Sveriges Civilförsvarsförbund: Utbildar allmänheten i hemberedskap, krishantering och första hjälpen.

Dessa organisationer har avtal med Försvarsmakten och kan kallas in vid större händelser – ofta som stöd till Hemvärnet på lokal nivå.

Delta i Hemvärnets stödorganisationer

Som civilperson kan du även bidra till Hemvärnets funktioner genom att:

  • Ställa upp med privat utrustning: fyrhjuling, båt, terrängbil, vedkap, elverk, motorsåg
  • Låna ut lokaler för samlingsplats, logi eller förråd
  • Erbjuda transporthjälp eller tillfällig inkvartering vid evakuering
  • Bistå som språkstöd, tolk eller informationsstöd till personer med annat modersmål

Många hemvärnsbataljoner har lokala vänföreningar eller stödgrupper där civila hjälper till med logistik, förnödenheter och samverkan med byalag.

Samverka genom din yrkesroll

Har du ett yrke inom:

  • Sjukvård
  • Transport och logistik
  • El, vatten, telekommunikation
  • Livsmedelsdistribution
  • Psykosocialt stöd eller krishantering

…kan du snabbt få en nyckelroll i ett krisläge. Många kommuner och regioner har listor på frivilliga resurspersoner – och Hemvärnet kan också samverka med företag som ställer om sin verksamhet under en kris (t.ex. för att köra ut mat, vatten eller medicin).

Hjälp till lokalt – skapa civilförsvarsgrupper

Hemvärnet samarbetar ofta med lokala krisgrupper, t.ex. i byalag, bostadsområden eller villaägareföreningar. Genom att organisera grannsamverkan och civil beredskap i ditt närområde kan du:

  • Samla resurser: stormkök, vattendunkar, batterier, verktyg
  • Upprätta kommunikationskedjor (t.ex. walkie talkies eller signalflaggor)
  • Hjälpa till vid evakuering eller fördelning av förnödenheter
  • Skapa listor över personer som behöver extra hjälp – äldre, sjuka eller funktionsnedsatta
  • Fungera som kontaktperson till kommunen, räddningstjänst eller Hemvärnet

Exempel: I flera delar av Norrland samverkade Hemvärnet med byalag under elavbrott – de civila grupperna samordnade vedleveranser, samlingslokaler och tillgång till vatten medan Hemvärnet skötte transporter och skydd.

Gå utbildningar – bli en stark länk i totalförsvaret

Du behöver inte vara soldat för att göra skillnad. Du kan gå kurser och utbildningar inom:

  • Hemberedskap och kriskunskap
  • Sambandskommunikation (radio, ledningsstöd)
  • Första hjälpen och HLR
  • Livsmedelshantering i kris
  • Psykologiskt stöd och krisreaktioner
  • Fysisk uthållighet och överlevnadsteknik

Dessa färdigheter gör dig inte bara mer självständig – du avlastar också Hemvärnet så att de kan fokusera på sina kärnuppgifter.

Var en pålitlig resurs – inte en börda

En av de viktigaste saker du kan göra för att stötta Hemvärnet under en kris är att ha din egen hemberedskap i ordning. Då slipper du bli ett problem att hantera – och kan i stället hjälpa till.

Du bör minst kunna klara dig och dina anhöriga i 7 dygn utan extern hjälp. Det inkluderar:

  • Mat och vatten
  • Värme och belysning
  • Kommunikation och information
  • Hygien och hälsa
  • Trygghet och psykiskt stöd

Ju bättre förberedd du är, desto mer resurser kan Hemvärnet lägga på dem som verkligen behöver hjälp – inte dig.