Cyberattack

En cyberattack kan på några sekunder lamslå samhällsviktiga funktioner som elnät, sjukvård, betalningssystem, telefoni och vattenförsörjning. Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ökar antalet allvarliga incidenter för varje år. En avancerad attack kan få samma konsekvenser som ett väpnat angrepp – men utan att ett enda skott avlossas. Därför är cyberhot en central del av Sveriges krisberedskap.

Vad är en cyberattack och hur sker den?

Cyberattacker innebär att någon obehörig angriper datasystem, nätverk eller digitala enheter för att orsaka skada, stjäla information eller störa funktionalitet. De vanligaste metoderna inkluderar:

• Ransomware – Gisslanprogram som krypterar filer och kräver lösensumma.
• DDoS-attacker – Överbelastning av servrar tills de kraschar.
• Phishing – Bedrägliga mejl som lurar användare att lämna ut inloggningsuppgifter.
• Zero-day exploits – Angrepp på tidigare okända säkerhetshål.

Cyberattacker kan riktas mot enskilda individer, företag eller hela samhällsfunktioner – exempelvis SCB, Region Skåne och flera elnätsbolag har varit utsatta för attacker bara under de senaste åren.

Cyberattacker som vapen i hybridkrigföring

Cyberattacker används idag som en del av hybridkrigföring, där digitala angrepp kombineras med desinformation, sabotage och påverkan av opinionen. Ryssland, Kina och Iran är exempel på stater som pekats ut som aktiva angripare mot västerländska samhällssystem.

Exempel:
Under kriget i Ukraina 2022 saboterade ryska hackare delar av landets elnät och kommunikationssystem. Liknande attacker har tidigare riktats mot Estland, Georgien och USA.

Vilka samhällsfunktioner riskerar att slås ut?

En omfattande cyberattack kan få dominoeffekter. Nedan är några exempel på hur kritisk infrastruktur kan påverkas:

• Elförsörjning: Hackare kan manipulera styrsystem och släcka elnätsstationer.
• Vattenverk och rening: Digital styrning kan manipuleras eller stängas ner.
• Sjukvård: Journalsystem, utrustning och kommunikation kan bli otillgängliga.
• Transportsystem: Tågtrafik, flyg och vägnätets övervakning kan störas.
• Livsmedelsdistribution: Logistiksystem kan slås ut vilket leder till tomma hyllor.
• Bank- och betaltjänster: Kortbetalningar, Swish och banköverföringar kan ligga nere i dagar.

Cyberangrepp kan ske i fredstid – utan förvarning

Till skillnad från militära hot sker cyberattacker ofta utan någon synlig konflikt. De kan pågå i det tysta i flera månader innan effekterna märks. Intrång i statliga system upptäcks ibland långt efter att information redan läckt eller saboterats. Därför ingår cyberhot numera i totalförsvarets prioriterade områden.

Hur kan du som privatperson förbereda dig?

Även om det är staten och företagen som ansvarar för cybersäkerheten i stort, har du som individ en viktig roll i att skydda din information – och klara vardagen om en attack slår ut viktiga system.

Konkreta åtgärder:

• Ha kontanter hemma – kortsystem och Swish kan sluta fungera.
• Spara viktiga nummer och adresser analogt – digitala kontaktlistor kan bli otillgängliga.
• Ladda ner appar och kartor för offline-bruk – om nätet går ner.
• Uppdatera lösenord regelbundet – undvik att använda samma överallt.
• Aktivera tvåfaktorsautentisering – ger extra skydd även om ett lösenord läckt.
• Ha ett alternativt kommunikationssätt – som batteridriven radio eller förinställda SMS-grupper.
• Lagra dricksvatten och mat för minst 7 dagar – om leveranskedjan bryts.
• Ha en powerbank och solcellsladdare – för att kunna hålla mobilen igång utan elnät.

Sveriges beredskap mot cyberhot

Sverige har flera myndigheter som ansvarar för cybersäkerhet:

• MSB – samordnar samhällets informationssäkerhet och sprider varningar.
• Försvarsmakten/Cyberförsvaret – upptäcker och motverkar attacker från statliga aktörer.
• Säkerhetspolisen – hanterar cyberangrepp med koppling till terrorism eller spioneri.
• CERT-SE – Sveriges nationella incidenthanteringsteam, dygnet runt-övervakning.

Trots detta visar flera rapporter att många svenska verksamheter är dåligt rustade – inte minst inom vård och offentlig sektor.

Intressant fakta: cyberhot i siffror

• 3 av 4 svenska företag har utsatts för någon form av IT-attack enligt Svenskt Näringsliv (2024).
• Det finns idag över 20 miljarder uppkopplade enheter globalt – vilket ger fler ingångar för hackare än någonsin.
• En global ransomware-attack kostade Coop Sverige över 100 miljoner kronor sommaren 2021 när kassasystemet slogs ut.

Digitalt skydd är en del av fysisk beredskap

Ett tryggt samhälle i en kris måste vara motståndskraftigt både offline och online. Att skydda våra digitala system är inte längre en fråga för framtiden – det är en nödvändighet för dagens krisberedskap. För privatpersoner innebär det både tekniskt skydd och praktisk beredskap hemma. När tekniken sviker måste du kunna stå på egna ben.

Hacktivism, sabotage och cyberkriminalitet – olika syften, samma fara

Cyberattacker kan komma från flera typer av aktörer – och med helt olika motiv. Det är avgörande för krisberedskapen att förstå vem som ligger bakom en attack, och varför.

Tre huvudkategorier av angripare:

• Statligt sponsrade aktörer – arbetar på uppdrag av en regering. Ofta mycket sofistikerade angrepp med långsiktiga mål, till exempel spionage, destabilisering eller sabotage av infrastruktur.
• Cyberkriminella nätverk – angriper ofta för ekonomisk vinning. Ransomware och identitetsstöld är vanliga metoder.
• Hacktivister – ideologiskt motiverade grupper som använder cyberattacker för att protestera, avslöja maktmissbruk eller påverka opinion.

Exempel:
Den ökända gruppen Anonymous har attackerat banker, myndigheter och underrättelsetjänster världen över i protest mot olika politiska beslut. Även svenska myndigheter har varit måltavlor vid internationella protestaktioner.

Det digitala beroendet gör samhället sårbart

Digitaliseringen har gjort vår vardag mer effektiv – men också mer beroende av fungerande teknik. En cyberattack slår därför mycket bredare idag än för bara 10 år sedan. Exempel:

• Skolor kan inte genomföra undervisning utan sina digitala system.
• Mataffärer kan inte ta emot leveranser när lagersystem kraschar.
• Apotek och vårdcentraler saknar tillgång till patientinformation om journalsystem ligger nere.
• Kommuner tappar tillgång till socialtjänstens register, e-post och medborgarkontakt.

Det här innebär att en cyberattack kan förlama ett helt samhälle även utan fysisk skadegörelse. Därför klassas cybersäkerhet som en del av det civila försvaret.

Digital krisberedskap i hemmet – vad du bör tänka på

1. Bygg en redundansplan:
Tänk igenom hur du skulle klara dig utan internet, mobiltäckning och digitala betalmedel i flera dygn. Det gäller såväl kommunikation som informationsinhämtning och logistik.

2. Alternativa informationskällor:
Vid cyberattacker kan myndighetssidor och nyhetskanaler ligga nere. Därför rekommenderas en batteridriven eller vevradio som kan ta emot Sveriges Radios P4 – den kanal som myndigheterna använder vid kris.

3. Skydda din digitala identitet:
Lösenordshanterare, antivirusprogram och säkerhetskopior på externa hårddiskar är en del av din digitala beredskap. Identifiera vilka tjänster du inte kan vara utan (t.ex. BankID) och skapa alternativa tillgångsplaner.

4. Tänk på hela hushållet:
Har alla i familjen tillgång till viktig information även om mobilen är borta? Har barnen egna krisrutiner? En gemensam familjeplan för digital kris bör innehålla:

• Nödkontakter nedskrivna
• Förbestämd mötesplats
• Tidsgräns för när någon börjar agera vid utebliven kontakt

Kommunernas ansvar – men många är inte redo

Kommunerna ansvarar för stora delar av välfärden – äldreomsorg, skolor, räddningstjänst, vatten, avfall och socialtjänst – men många saknar tillräckliga IT-resurser. En granskning från Riksrevisionen 2023 visade att över hälften av Sveriges kommuner saknade en uppdaterad IT-säkerhetspolicy.

Vanliga brister i kommunal cybersäkerhet:

• Inaktuella system som inte längre uppdateras
• Personal utan säkerhetsutbildning
• Otillräcklig backup och återställningsplan
• Brist på redundanta kommunikationsvägar

Vid en attack riskerar hela kommunen att stå handfallen, särskilt om både datorer och molntjänster slås ut. Därför krävs både teknisk uppgradering och utbildning inom kommunerna som en del av den nationella krisberedskapen.

Framtidens cyberhot – AI, kvantdatorer och digitala sabotagevapen

Cyberhotet utvecklas snabbt. Angripare använder idag artificiell intelligens för att automatiskt identifiera svagheter i system, eller skapa övertygande bluffmejl som lurar även erfarna användare. Samtidigt växer farhågorna för att kvantdatorer inom några år kan knäcka nuvarande kryptering.

Framtidens hot kan inkludera:

• AI-genererade bedrägerier i realtid (t.ex. deepfakes som utger sig för att vara chefer, myndigheter eller nära vänner)
• ”Kill switches” i importerad teknik – förinstallerade sårbarheter i hårdvara
• Algoritmer som manipulerar nyhetsflöden, valresultat eller opinionsbildning

Checklista: så stärker du din cyberkrisberedskap

✅ Ha minst 1 000 kr i kontanter hemma
✅ Lagra dricksvatten och mat för 7–10 dagar
✅ Förbered alternativ informationstillgång (radio, tryckt info)
✅ Skriv ut lösenord till kritiska tjänster och lagra säkert
✅ Säkerhetskopiera viktiga dokument på USB eller hårddisk
✅ Stäng av Bluetooth, Wi-Fi och GPS när de inte används
✅ Använd starka lösenord och byt dem regelbundet
✅ Ladda ner och spara viktiga dokument lokalt (ej bara i molnet)
✅ Öva scenarion: Vad gör du om mobilen slutar fungera helt?