Civilplikt – Hesa Fredrik

Civilplikt är en lagstadgad skyldighet för svenska medborgare att bidra till samhällets skydd och funktion i kris eller krig. Det innebär att du kan bli inkallad för att arbeta inom samhällsviktig verksamhet – även som civilperson – om regeringen beslutar att höja beredskapen. Civilplikten gäller både män och kvinnor från det år de fyller 16 till 70 års ålder. Det handlar om att säkra sjukvård, räddningstjänst, transporter, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning och andra centrala delar av samhället i ett läge där det civila försvaret måste aktiveras.

En skyldighet – inte ett val

Till skillnad från frivilligt arbete eller totalförsvarsövningar är civilplikten tvingande. Under höjd beredskap får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kommuner och andra aktörer kalla in dig till tjänstgöring. Du kan bli placerad inom din yrkessektor, t.ex. vård, IT, logistik eller livsmedel – men det kan också handla om att bemanna kriscenter, delta i evakueringar eller arbeta i en kommunal stab.

Civilplikt aktiveras vid höjd beredskap

Civilplikten gäller inte i fredstid – men regeringen kan aktivera den genom att besluta om ”höjd beredskap”. Det finns två nivåer:

Skärpt beredskap – civilplikt kan aktiveras selektivt för vissa sektorer eller områden.
Högsta beredskap (krigstillstånd) – civilplikten omfattar hela befolkningen enligt totalförsvarsplikten.

Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten, som även inkluderar värnplikt (militärt försvar) och allmän tjänsteplikt.

Civilförsvaret – den civila ryggraden

Civilplikten är en grundpelare i civilförsvaret, vars uppgift är att skydda befolkningen, säkra viktiga samhällsfunktioner och bidra till det militära försvaret. Det civila försvaret ska fungera även om samhällets ordinarie strukturer faller samman. I praktiken innebär det att civilpliktiga kan kallas in till:

Sjukvård och omsorg – t.ex. extra personal till sjukhus och äldreboenden
Transport och logistik – förare, terminalarbetare och logistikplanerare
El, vatten och telekommunikation – underhåll och drift av kritisk infrastruktur
Matproduktion och livsmedelslogistik – från jordbruk till butik
Skola och barnomsorg – för att stödja samhällsstruktur när ordinarie personal saknas

Du kan bli tilldelad civil tjänstgöringsplats

Om civilplikten aktiveras kan du bli tilldelad en plats där din yrkeskompetens gör mest nytta. Har du ingen specifik utbildning eller arbetslivserfarenhet kan du bli kallad till enklare men viktiga uppgifter som matdistribution, evakuering, informationsspridning eller volontärsamordning. Du kan inte själv välja om du vill delta – det är en del av din skyldighet som medborgare.

Utbildning och övning för civilpliktiga

I fredstid genomförs inga utbildningar för civilpliktiga, men under höjd beredskap kan det bli aktuellt med snabbinsatser för att ge dig rätt förutsättningar. MSB och andra aktörer har planer för hur civilpliktiga ska informeras och instrueras i krislägen. En del utbildning kan ske digitalt, annan på plats.

Intressant fakta om civilplikt

Civilplikten avskaffades 2008 men återaktiverades 2020 i begränsad form – först inom räddningstjänsten.
2022 genomfördes den första civilpliktsutbildningen i modern tid för räddningstjänstpersonal.
Civilplikt innebär att du kan vara förbjuden att lämna din arbetsplats eller byta jobb i vissa sektorer under höjd beredskap.
Du får ersättning för tjänstgöring, liknande värnpliktsersättning.
Att utebli från civil tjänstgöring utan giltigt skäl kan leda till böter eller fängelse.

Civilplikt och din beredskap hemma

Att känna till din roll i totalförsvaret är en viktig del av krisberedskapen. Vet du vilken samhällsviktig funktion du tillhör? Har din arbetsgivare en plan för bemanning under höjd beredskap? Civilplikten hänger ihop med din hemberedskap – om du kallas in för att hjälpa samhället, måste ditt hushåll fungera ändå.

Därför bör du:

Ha en krislåda hemma (vatten, mat, värme, information, belysning)
Informera din familj om var du kan bli inkallad
Ha reservplaner för barnomsorg, husdjur och kommunikation

Att vara förberedd är inte bara en privat handling – det är en del av Sveriges samlade försvar.

Så påverkar civilplikten din arbetsplats och vardag

När civilplikten aktiveras, är det inte bara du som individ som påverkas – även din arbetsgivare och din familjesituation kan ställas inför stora förändringar. Om du blir inkallad kan du behöva lämna ditt arbete med kort varsel. Arbetsgivaren har då inte rätt att neka din medverkan, och lagen skyddar både din anställning och din ekonomi genom särskilda regler:

Du behåller din anställning – arbetsgivaren får inte säga upp dig p.g.a. civilplikt
Du får ersättning – staten står för ekonomisk ersättning under tjänstgöring
Du har rätt till ledighet – enligt lagen om totalförsvarsplikt

För arbetsgivare i samhällsviktiga sektorer, t.ex. sjukvård eller energi, kan även verksamheten få ett särskilt civilförsvarsuppdrag. Det innebär att både ledning och personal kan behöva ställa om från normal drift till krisorganisation.

Exempel på civilpliktsinsatser vid olika scenarier

Vid naturkatastrof (t.ex. översvämning):

Du kan placeras i ett evakueringscenter, ta emot evakuerade eller distribuera förnödenheter.
Du kan hjälpa till att organisera transporter av mat, vatten eller medicin.

Vid cyberangrepp mot infrastruktur:

Du som arbetar med IT kan kallas in för att skydda kritiska system.
Kommunikationspersonal kan användas för att sprida korrekt information till allmänheten.

Vid krig eller väpnat angrepp:

Sjukvårdspersonal kallas till krigssjukhus eller förstärkningsenheter.
Transportarbetare, lagerpersonal och livsmedelshanterare säkrar logistikkedjor.
Lärare och barnskötare upprätthåller barnomsorg för att andra ska kunna tjänstgöra.

Skillnaden mellan civilplikt, värnplikt och allmän tjänsteplikt

Det svenska totalförsvaret bygger på tre plikter:

Pliktform	Beskrivning	När den gäller
Värnplikt	Militär tjänstgöring vid Försvarsmakten	Kallas in vid krigsfara eller behov
Civilplikt	Tjänstgöring inom civila samhällsfunktioner	Aktiveras vid höjd beredskap
Allmän tjänsteplikt	Skyldighet att utföra arbete oavsett yrkesbakgrund	Gäller alla under krigstillstånd

Värnplikt och civilplikt är selektiva – du kallas om du behövs. Allmän tjänsteplikt gäller alla, oavsett kön, ålder eller bakgrund, i händelse av krig.

Vad du bör veta och göra redan nu

Även om civilplikten inte är aktiv i fredstid (med undantag för vissa områden) är det klokt att ha en grundläggande förståelse för hur du kan påverkas. Här är vad du kan göra:

Ta reda på om din yrkesroll räknas som samhällsviktig – MSB har vägledningar för detta
Fråga din arbetsgivare om civilförsvarsberedskap – särskilt om du arbetar inom vård, energi, logistik, barnomsorg, IT eller livsmedel
Se över din hemberedskap – om du kallas in måste familjen kunna klara sig själva
Öva kommunikation med familjen – ha kontaktlistor, mötesplatser och en plan

Intressant historik om civilplikten i Sverige

1940-talet: Civilplikten infördes under andra världskriget för att säkra samhällets funktion vid bombanfall, bristsituationer och civila insatser.
1980–1990-talet: Civilplikten användes främst för utbildning inom civilförsvaret och räddningstjänsten. Över 100 000 personer genomgick civilpliktstjänst.
2008: Civilplikten sattes i viloläge, då Sverige bedömdes inte behöva ett aktivt civilförsvar.
2020–nutid: Krisberedskapen har åter hamnat i fokus, och civilplikten har börjat reaktiveras – särskilt för brandmän och andra viktiga funktioner.

Sveriges framtida försvar bygger på dig

Det moderna totalförsvaret bygger inte bara på militär kapacitet, utan på att hela samhället fungerar. Civilplikt är därför inte bara en skyldighet, utan ett uttryck för solidaritet – att vi alla är en del av motståndskraften. Sverige rustar upp både Försvarsmakten och det civila försvaret. Det betyder att fler kan komma att kallas in, särskilt om omvärldsläget försämras ytterligare.

En beredskapsplan som inte inkluderar civilbefolkningen är en halv plan – och civilplikten är länken mellan individen och statens försvar.