Ett elavbrott kan på bara några sekunder stänga ner allt från värme och belysning till mobilnät, internet, bankomater, butikskassor, vattenförsörjning och samhällstjänster. Redan efter 15 minuter kan mobilmasterna börja tystna, och efter ett par timmar kan hushållens mat börja tina, kylskåp stanna och tryggheten minska snabbt – särskilt vintertid.
Hur elnäten fungerar – och varför de kan slås ut
Sveriges elförsörjning bygger på ett stamnät, regionnät och lokalnät. Elnäten är robusta, men sårbara vid:
- Stormar och snöfall: Nedblåsta träd och istunga ledningar orsakar många elavbrott i Sverige, särskilt i glesbygd.
- Cyberattacker: Elsystemet är digitalt styrt. Vid ett cyberangrepp kan hela regioner slås ut.
- Kapacitetsbrist: Om effektbehovet blir för stort, exempelvis en kall vintermorgon, kan elnätsbolag tvingas till manuell frånkoppling (rullande strömavbrott).
- Sabotage eller krig: En fientlig aktör kan rikta in sig på elinfrastrukturen som del av en hybridattack.
- Störningar i importen: Sverige är beroende av elimport vid vissa tillfällen, särskilt i söder. Problem i Europa kan därmed påverka även oss.
Livsviktig krisberedskap i hemmet vid elavbrott
Du behöver kunna klara dig utan el i minst 72 timmar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar detta som grundnivå för krisberedskap. För många hushåll är det en utmaning redan efter några timmar.
Det viktigaste du behöver för att klara ett elavbrott hemma:
- Värme: Filtar, varma kläder i lager, sovsäckar, tält inomhus (för att sova varmt), värmeljus och alternativa värmekällor som gasolvärmare (OBS! ventilationskrav!).
- Mat: Konserver, torrvaror, stormkök med bränsle eller grill – mat som kan tillagas utan el.
- Vatten: Fyll upp dunkar (minst 3–5 liter per person och dag), ha vattenreningstabletter eller kokmöjlighet.
- Belysning: Ficklampor, pannlampor, batterier, vevradio med lampa och USB-laddare.
- Kommunikation: Vevaradio, powerbanks, bilbatteriladdare – så du kan ta del av VMA och nyheter.
- Toalett och hygien: Våtservetter, handsprit, kemtoalett (eller plastpåsar i toaletten), hushållspapper.
- Betalning och dokument: Kontanter, utskrivna listor på viktiga nummer, kartor.
Elavbrott på vintern – den största risken för människoliv
Vid ett längre elavbrott under vintern sjunker inomhustemperaturen snabbt – ofta flera grader i timmen i dåligt isolerade bostäder. Efter 24 timmar kan det vara under +5 °C inomhus. Risken för hypotermi, särskilt hos barn, äldre och sjuka, är allvarlig. Vattenledningar kan frysa och spricka – en krissituation i sig.
Vad händer i samhället vid större elavbrott?
- Butiker och bensinstationer stänger snabbt – inga kassor, inga kortbetalningar, ingen belysning.
- Dricksvatten kan sluta pumpas i vissa kommuner om backup-systemen brister.
- Internet och telefoni försvinner ofta efter 1–4 timmar beroende på reservkraft.
- Vårdcentraler och sjukhus har reservkraft – men i första hand för akuta funktioner.
- Trafiksignaler, tåg, hissar och andra elberoende system stannar.
- Polis och räddningstjänst prioriterar akuta insatser – egenberedskap är därför avgörande.
Hur du får information under ett elavbrott
När mobilen dör och nätet ligger nere är vevradio en av de enda säkra informationskällorna. Sveriges Radio P4 är beredskapskanal vid kris. Myndigheterna använder även Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via radio och utomhussirener.
Vad du bör ha i din krislåda specifikt för elavbrott
- Vevradio (med inbyggd ficklampa och USB-laddare)
- Ficklampor och extra batterier
- Powerbanks (förladdade)
- Stormkök eller gasolkök med bränsle
- Mat och vatten för minst 3 dygn
- Kontanter
- Värmeljus och tändstickor
- Filtar, varma kläder, mössa, vantar
- Lista med telefonnummer och adresser
Intressant fakta om elavbrott
- Det längsta elavbrottet i Sverige i modern tid var stormen Gudrun (2005), där vissa hushåll var utan el i över 45 dygn.
- I Finland planerade man 2022 för rullande strömavbrott vintertid – något som också kan bli verklighet i Sverige om energibalansen inte förbättras.
- MSB har testat ett scenario med 14 dagars elavbrott i storstäder – och bedömde att samhällsfunktioner kollapsar efter 4–5 dagar utan el.
Vad du kan göra redan idag
- Fyll på krisförrådet hemma
- Träna på att klara en kväll utan el
- Kolla din kommunala beredskap: vad händer vid längre avbrott?
- Identifiera alternativa värmekällor (kamin? gasolvärmare?)
- Lär dina barn vad de ska göra om strömmen går
Ett elavbrott är inte bara ett tillfälligt avbrott i vardagen – det är en allvarlig störning som snabbt kan utvecklas till en livshotande kris om man inte är förberedd.
Så påverkar ett elavbrott olika delar av vardagen – område för område
Mat och matförvaring slås ut
Redan efter 4 timmar utan el börjar temperaturen i kylskåpet stiga över +8 °C – gränsen där bakterietillväxt ökar kraftigt. Efter 24 timmar kan frysmat börja tina, särskilt om frysen öppnats flera gånger. Detta kan orsaka matförgiftningar och stora ekonomiska förluster.
Så förbereder du dig:
- Investera i en kylväska och kylklampar.
- Ha konserver, pulvermat, pasta, ris och torkad frukt hemma.
- Ät kylvaror först – frys in eller konservera rester snabbt.
- Ha mat du kan laga utan el (t.ex. på stormkök eller grill).
Vattenförsörjningen är sårbar
Kommunala vattenverk har ofta reservkraft, men den räcker inte alltid länge eller till alla delar av nätet. Vattenpumpar i höghus, elstyrda brunnar och trycksystem kan sluta fungera, vilket gör det svårt att få tag på rent vatten.
Så förbereder du dig:
- Förvara vatten i dunkar (minst 3 liter per person och dag).
- Ha vattendunkar med tappkran redo att fylla om ett avbrott annonseras.
- Använd vattenreningstabletter eller kokning om du måste ta vatten från sjö, regn eller å.
Toaletter och avlopp fungerar inte som vanligt
Vid längre elavbrott kan avloppssystem överbelastas, särskilt i flerbostadshus med elpumpar. Det kan leda till att avloppsvatten kommer upp i badkar, duschar eller golvbrunnar.
Så förbereder du dig:
- Ha tättslutande plastpåsar att lägga i toaletten (”nödpåse”).
- Använd hushållspapper istället för att spola ner papper.
- Förbered ett campingtoalett-kit eller en hink med lock.
Kommunikation och information tystnar
Mobilmasterna har normalt bara 1–4 timmars reservkraft. Därefter slutar mobilnät och mobildata fungera. Det gör att SMS, samtal, bank-ID och betalsystem blir otillgängliga.
Så förbereder du dig:
- Ladda powerbanks fullt – gärna flera stycken.
- Ha en vev- eller solcellsradio med FM-mottagning.
- Skriv ut viktiga telefonnummer och adresser på papper.
- Informera släkt och vänner om var ni möts om ni inte får kontakt.
Belysning och säkerhet försvinner
När gatubelysning, inomhusbelysning och lampor släcks kan bostadsområden bli mörka och otrygga. Fler olyckor sker i mörker – både inomhus och ute.
Så förbereder du dig:
- Fördela ficklampor och pannlampor i hemmet.
- Ha självlysande markeringar eller reflekterande tejp.
- Sätt fast batteridrivna nattlampor i trappor och hallar.
- Ha reservbelysning i bilen som kan tas in.
Ekonomi och betalning slås ut
Kortterminaler, Swish, bankomater och bank-ID kräver el och internet. Utan el kan du varken betala, ta ut pengar eller bevisa din identitet.
Så förbereder du dig:
- Ha kontanter i mindre valörer hemma.
- Ha betalda färdbevis och drivmedel i förväg.
- Förbered inköpslistor för krisförbrukning.
Transporter och trafik störs
Utan el stannar elbilar, trafikljus, elspårvagnar och vissa eldrivna garageportar. Bränslepumpar fungerar inte utan ström, vilket gör att många inte kan tanka.
Så förbereder du dig:
- Ha bilen tankad till minst halva tanken hela tiden.
- Förvara reservdunkar med bensin/diesel (säker förvaring!).
- Lär dig hur man öppnar garageporten manuellt.
Planera med familjen – vem gör vad?
Skapa en elavbrottsplan för hushållet:
- Vem tänder ljus och sätter igång stormkök?
- Var förvaras vevradio och ficklampor?
- Vem kontaktar grannar och äldre släktingar?
- Var är samlingsplatsen om ni inte är hemma tillsammans?
Gör en krisövning hemma: stäng av strömmen i 1–2 timmar och agera som om den inte kommer tillbaka. Det avslöjar snabbt vilka brister ni har.
Checklista: ha detta hemma vid elavbrott
✅ Ficklampa (helst pannlampa)
✅ Powerbank + extra batterier
✅ Vevradio med FM och USB-laddning
✅ Värmeljus och tändstickor
✅ Stormkök med bränsle
✅ Konserver, torrvaror, nötter, proteinbars
✅ Vatten i dunkar (minst 3 liter per person/dag)
✅ Kontanter
✅ Utskriven kontaktlista
✅ Filtar, mössa, varma kläder
✅ Plastpåsar för toalett
✅ Handsprit, våtservetter