Blodgrupper

Vid kris, krig eller naturkatastrof kan sjukvårdssystemet snabbt bli överbelastat. Då blir kunskap om blodgrupper livsviktig – både för att ge blod och för att själv kunna ta emot. I extrema situationer, som strömavbrott eller brist på sjukvårdsmaterial, blir bloddonationer avgörande för överlevnad vid olyckor, operationer och förlossningar. Att veta sin egen och familjens blodgrupp är en grundläggande förberedelse.

Vad är en blodgrupp och varför spelar den roll?

Blodgrupper avgörs av vilka antigener (A och B) som finns på ytan av röda blodkroppar och av närvaron eller frånvaron av Rh-faktorn. Det finns fyra huvudsakliga blodgrupper: A, B, AB och 0 – samt Rh-positiv eller Rh-negativ.

Blodgrupp	Kan ge blod till	Kan ta emot från
A+	A+, AB+	A+, A–, 0+, 0–
A–	A+, A–, AB+, AB–	A–, 0–
B+	B+, AB+	B+, B–, 0+, 0–
B–	B+, B–, AB+, AB–	B–, 0–
AB+	Endast AB+	Alla (universal mottagare)
AB–	AB+, AB–	AB–, A–, B–, 0–
0+	A+, B+, AB+, 0+	0+, 0–
0–	Alla (universal givare)	0–

Blodgrupp 0– är den mest värdefulla i en kris – den kan ges till alla. Men endast 6–7 % av Sveriges befolkning har 0–.

Blodlager – en svag punkt i krisberedskapen

Svenska blodlager räcker ofta bara i några få dagar. Om transporter stoppas, elen går eller personalbrist uppstår, riskerar hela vårdkedjan att bryta ihop. Försvarets och regionernas beredskap för bloddonation varierar, men är sällan tillräcklig för ett utdraget krisläge. Under coronapandemin 2020 sågs hur sårbart systemet är: blodgivningen minskade drastiskt, vilket påverkade akutsjukvården.

Så skyddar du dig själv och andra – praktiska åtgärder

• Ta reda på din och dina anhörigas blodgrupp – låt barn och äldre bära informationen i plånbok eller som armband.
• Donera blod regelbundet om du är frisk – blodet är en färskvara med kort hållbarhet.
• Ha en plan för hur du kan ta dig till närmaste sjukhus eller blodcentral under en kris.
• Utbilda dig i första hjälpen och blödningstillstånd, t.ex. genom kurser från Röda Korset eller Civilförsvarsförbundet.

Blodgruppsbrickor och märkning – ett smart tillägg

I militära sammanhang är det standard att bära blodgrupp på ID-bricka. Det kan även fungera för civila preppers: en metallbricka, plastkort eller lapp med blodgrupp, allergier och personnummer kan spara värdefulla sekunder vid olyckor.

Intressant fakta om blodgrupper i världen

• Japan använder blodgrupper som personlighetstyper – likt horoskop. A sägs vara organiserade, B kreativa, AB balanserade, 0 energiska.
• AB– är den ovanligaste blodgruppen i världen – under 1 % har den.
• 0– är vanligast bland universella donatorer, men är fortfarande relativt sällsynt.

Blod i hemberedskapsstrategi – underskattat men avgörande

När du planerar för krisberedskap tänker du kanske på mat, vatten och värme – men även blodtransfusioner kan bli nödvändiga. I ett totalförsvarsläge kan civila snabbt behöva agera förstahandsresurser innan vård kan ges. Kunskap om blodgrupper och donation kan bokstavligen vara skillnaden mellan liv och död.

Blodgruppernas roll i totalförsvaret

I ett läge där Sverige skulle utsättas för väpnad konflikt, terrorangrepp eller större katastrofer blir befolkningen en del av totalförsvaret. Då kan du som civil snabbt behöva hjälpa till, inte bara med skydd och evakuering – utan även med blod. Svenska Försvarsmakten utbildar sin personal i att ge blod till varandra under fältmässiga förhållanden, men även civila kan få en roll här genom blodgivning, logistik eller frivilliginsatser.

Civilsamhällets roll vid större händelser är avgörande. Om många skadas på kort tid – till exempel vid explosioner, olyckor, bränder eller kollapsade byggnader – krävs omedelbara blodtransfusioner för att rädda liv. Här kan privatpersoner med rätt blodgrupp, särskilt 0–, bli en livsviktig resurs om de redan är registrerade blodgivare.

Krisberedskap på individnivå – hur du kan förbereda dig

1. Registrera dig som blodgivare på geblod.nu – en enkel insats som kan rädda tre liv per tillfälle.
2. Köp eller tillverka ID-bricka med blodgrupp, personnummer och allergier. Förvara även denna information i din krislåda.
3. Dokumentera blodgrupper i hushållet i krisplanen – gärna på papperskopia i din evakueringsmapp.
4. Lär dig känna igen tecken på farlig blodförlust:
   • Snabb puls
   • Blek, kall och fuktig hud
   • Yrsel eller medvetslöshet
   • Svag andning
     ➤ Vid dessa symtom krävs ofta snabb transfusion.
5. Lägg till blodstoppande förband i krislådan: Tourniquet, hemostatiska medel (t.ex. Celox) och traumaförband – viktiga verktyg om professionell vård dröjer.

Riskgrupper i krislägen – vem är särskilt beroende av blod?

• Gravida kvinnor: Vid komplikationer under förlossning eller missfall krävs ofta blodtransfusion snabbt.
• Barn: Deras mindre blodvolym gör dem mer känsliga för blodförlust.
• Personer med kroniska sjukdomar: Exempelvis cancerpatienter eller de med blodsjukdomar som behöver regelbunden blodtillförsel.
• Olycksoffer: Bilolyckor, fall, våld och andra trauman kräver ofta omedelbar tillgång till rätt blodtyp.

Myter och missförstånd om blod och blodgrupper

• ”Jag kan ge blod till alla om jag har blodgrupp 0” – Nej, bara 0 negativ är universell donator.
• ”Jag kan ta emot vilket blod som helst om jag är AB” – Endast AB positiv är universell mottagare.
• ”Jag får alltid veta min blodgrupp om jag opereras” – Inte alltid. Om du inte uttryckligen frågat eller gjort blodgruppsbestämning, kan du gå ovetande.

Blodbrist och pandemi – vad vi lärde oss av covid

Under pandemin 2020–2021 drabbades Sverige av kraftiga svängningar i blodlagren. Många blodgivare uteblev p.g.a. sjukdom eller restriktioner. Samtidigt pågick cancervård, olyckor inträffade, och förlossningar fortsatte. Detta blottlade hur känsligt systemet är, särskilt i regioner där blod lagras centralt och kräver transporter. Vid en fullskalig kris eller blackout skulle brist uppstå inom ett par dagar.

Alternativa lösningar – framtidens beredskap?

Forskning pågår kring konstgjort blod och blodersättning, men tekniken är ännu inte redo att ersätta riktig blodtransfusion i stor skala. Därför kvarstår behovet av mänskliga blodgivare som centralt i beredskapsplaneringen.

I flera länder (bl.a. Israel, Sydkorea och Schweiz) finns civila blodgivarnätverk kopplade till försvarsberedskapen. Ett liknande initiativ i Sverige, kopplat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), skulle kunna ge bättre uthållighet i kris.

Avslutande praktiska råd – ha detta redo

• Blodgruppsinformation för varje familjemedlem
• Trauma-kit med tryckförband och tourniquet
• Grundläggande sjukvårdsutbildning – gärna HLR + stoppa-blödning
• Kunskap om symtom på blodförlust
• Registrering som blodgivare

Sveriges krisberedskap stärks inte bara av myndigheter – utan av medborgare som är pålästa, organiserade och förberedda. Din blodgrupp är inte bara personlig – den är en potentiell livlina.