Kontanter är en av de absolut mest kritiska delarna i en välfylld krislåda. Vid strömavbrott, störningar i betalsystem eller nätverksavbrott fungerar varken kort, Swish eller mobilappar. Bankomater slutar fungera, butiker kan inte ta emot kortbetalningar och din möjlighet att köpa mat, vatten, drivmedel eller läkemedel kan helt bero på om du har kontanter tillgängliga.
Därför fungerar inte kort och digitala betalningar vid kris
Sveriges moderna betalsystem är starkt beroende av el och internet. Om elnätet slås ut i ett område – exempelvis på grund av storm, sabotage, solstorm eller cyberattack – blir det omöjligt att genomföra digitala betalningar. Detta är inte en teoretisk risk: 2021 inträffade ett stort IT-haveri som slog ut betalsystemet hos flera butikskedjor i Sverige. Butiker tvingades stänga eller ta emot endast kontanter. I en verklig kris kommer detta att ske i större skala.
Hur mycket kontanter bör man ha?
Rekommendationen från både MSB och flera experter inom krisberedskap är att ha kontanter hemma för att klara dig i minst 1 vecka. En rimlig summa är mellan 2000 och 5000 kronor per vuxen person, gärna uppdelat i små valörer för att kunna handla utan att kräva växel.
Bra valörer:
- 20 kr (sedel)
- 50 kr (sedel)
- 100 kr (sedel)
- 10 kr och 5 kr (mynt)
Undvik att ha allt i 500-lappar – många handlare vägrar växla dessa under kris.
Förvara kontanter säkert men tillgängligt
Kontanterna ska finnas i bostaden, men inte synligt eller lättillgängligt för obehöriga. Lägg dem gärna i en vatten- och brandsäker låda eller kassaskrin som du enkelt kan ta med dig vid behov. Undvik att gömma pengar i madrassen – värmesensorer, fukt och eld kan förstöra sedlarna.
Tips:
- Fördela pengarna i flera gömställen
- Märk inte lådor med ordet ”kontanter”
- Håll koll på sedlarnas skick och byt ut skadade hos banken
Så används kontanter vid olika typer av kriser
Vid strömavbrott: Mataffärer och bensinstationer kan ibland ta emot kontanter även om deras system är utslagna. Många butiker har beredskap för att räkna manuellt och skriva kvitton för hand.
Vid internetstörningar: Även om el finns kan betalterminalerna vara beroende av internet. Då fungerar endast kontanter eller ibland manuella kortdragare – som kräver särskild utrustning.
Vid bankkris eller cyberattack: Vid störningar i bankernas centrala system kan tillgången till dina pengar på kontot blockeras. I värsta fall kan konton tillfälligt frysas eller vara otillgängliga.
Vid samhällskollaps: Om krisen blir långvarig – t.ex. efter en EMP, krig eller statlig kollaps – kan kontanter vara en av få kvarvarande former av accepterat betalningsmedel, innan byteshandel tar över.
Kontanter som trygghet för andra
Du kanske själv har digital kompetens, men tänk på andra. Äldre, barn eller personer med funktionsvariationer kan ha större behov av kontanter, särskilt om de saknar digitala hjälpmedel eller reservström. Kontanter gör dig även bättre rustad att hjälpa grannar och andra i nöd, till exempel genom att låna ut sedlar.
Viktiga fakta om kontanter i krissituationer
- Sverige är ett av världens mest kontantfria länder – vilket gör oss extra sårbara.
- Riksbanken ansvarar för att sedlar och mynt finns i omlopp, men det finns begränsad lagerhållning.
- Under coronapandemin minskade kontantanvändningen drastiskt, vilket lett till att många butiker inte längre tar emot kontanter – men de är skyldiga att göra det i krisläge enligt MSB:s riktlinjer.
Att tänka på: bytesvärde och acceptans
I en större kris kan kontanter tappa värde eller bli svåra att använda. Då kan exempelvis batterier, cigaretter, konserver eller tändstickor bli mer gångbara som bytesmedel. Men under de första dagarna eller veckorna av en kris, innan samhället övergår till ren överlevnadslogik, kan kontanter vara avgörande.
Att ha kontanter hemma är inte en konspirationsteoretisk åtgärd – det är en rationell del av grundläggande krisberedskap.
Välj rätt kombination av sedlar och mynt för maximal användbarhet
I en krissituation är det sällan någon kan ge tillbaka växel. Därför bör du planera din kontantreserv som om du handlar på loppis – med många små valörer. Tänk dig att du behöver köpa en konservburk, en dunk vatten eller ett USB-laddningsbart batteri i en liten butik. Om du bara har en 500-lapp kommer köpet kanske inte gå att genomföra.
Exempel på bra fördelning av 2500 kr i krislådan:
- 10 × 20 kr = 200 kr
- 10 × 50 kr = 500 kr
- 10 × 100 kr = 1000 kr
- 2 × 200 kr = 400 kr
- 2 × 100 kr i mynt = 200 kr
- Totalt: 2500 kr
Du kan även lägga till några utländska sedlar (t.ex. euro) om du bor nära gränsen eller tror att internationell handel kan bli aktuellt i din krisberedskap.
När kontanter slutar fungera – och vad du gör då
Vid långvariga kriser kan det hända att kontanter inte längre accepteras av människor omkring dig. Antingen för att:
- tilltron till valutan rasar (hyperinflation)
- handeln sker helt privat (utan moms eller kvitton)
- säkerheten inte tillåter fysisk handel
Då fungerar ofta dessa bättre:
- Cigarettpaket (hög bytesvärde)
- Alkohol i småförpackning (t.ex. miniflaskor)
- Powerbanks (kan laddas upp och bytas mot andra varor)
- Vattenreningstabletter eller filter
- Ammunition (i vissa områden)
- Tvål, tandkräm, mensskydd
- Tändare, batterier, ljus
Kontanter fungerar alltså bäst i det första skedet av en kris, innan samhället hunnit omorganisera sig i informella ekonomier.
Skydda kontanter mot brand, vatten och stöld
Det är viktigt att tänka på kontanter som ett fysiskt objekt – de kan förstöras mycket lättare än digitala pengar. Därför bör du:
- Förvara dem i brandsäkert dokumentfodral eller kassaskrin
- Lägga sedlarna i vattentäta plastpåsar (Ziplock eller vakuumpåse)
- Undvika att ha hela summan på ett ställe – göm på minst tre olika ställen i bostaden
- Fundera på att märka sedlar med UV-penna för att bevisa ägarskap (om du oroar dig för stöld eller brandrester)
Så här tränar du på att använda kontanter i vardagen
För att hålla dig uppdaterad på hur kontanter fungerar i praktiken:
- Testa att leva en vecka utan kort eller Swish
- Handla på loppis, torghandel och småbutiker med bara kontanter
- Gå till banken och växla till dig små valörer regelbundet
- Ha alltid en 100-lapp i plånboken, bilen och jackan som en akutreserv
Ju oftare du använder kontanter, desto mer bekväm blir du – och du upptäcker vilka belopp som faktiskt behövs i vardagen.
Vad säger myndigheterna om kontanter i krisberedskap?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) betonar vikten av att ha kontanter tillgängliga i hemmet. I deras broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” nämns kontanter som en del av grundberedskapen, precis som vatten, mat, värme och information. Riksbanken har också varnat för samhällsrisker med ett helt kontantfritt samhälle, och påpekar att sedlar kan vara det enda fungerande betalmedlet i vissa scenarion.
Missuppfattningar om kontanter i krislådan – och varför de är fel
”Jag behöver inte kontanter, jag har Swish.”
→ Swish kräver både ström, internet, mobiltäckning och ett fungerande banksystem. Alla fyra kan fallera samtidigt.
”Jag kan bara gå till bankomaten om något händer.”
→ I kris är bankomater ofta tomma eller nedsläckta. Redan vid stormar och högtider kan uttagsautomater stå utan pengar i flera dagar.
”Det är farligt att ha kontanter hemma.”
→ Ja, om du sprider ut stora summor utan eftertanke. Men om du gömmer mindre belopp smart – och i kombination med andra säkerhetsåtgärder – är det säkrare än att stå helt utan betalningsmöjlighet i en nödsituation.
”Det är ändå ingen som tar emot kontanter längre.”
→ Fel. I kris kommer många att göra undantag. Dessutom är det fortfarande lagligt betalmedel i Sverige och måste accepteras om inget annat avtalats.