Medicin

Vid en kris, där sjukvård kan vara otillgänglig och apotek stängda, kan innehållet i din krislåda vara skillnaden mellan trygghet och livsfara. Ett välplanerat medicinförråd bör täcka akuta behov, lindra vanliga symtom och stödja kroppens funktion vid långvarig isolering.

Viktigaste läkemedlen – det här ska alltid finnas

1. Smärtstillande och febernedsättande

  • Paracetamol (t.ex. Alvedon, Panodil): Skonsamt mot magen, kan användas vid feber, huvudvärk och muskelvärk.
  • Ibuprofen (t.ex. Ipren): Effektivt mot inflammation och smärta, men kan irritera magen och bör inte tas på fastande mage.

2. Mag- och tarmläkemedel

  • Loperamid (t.ex. Dimor): Stoppar diarré, vilket är viktigt för att förhindra vätskebrist.
  • Resorb eller vätskeersättning: Återställer elektrolytbalansen.
  • Laxermedel (t.ex. Laktulos eller microlax): Motverkar förstoppning, särskilt om kosten förändras kraftigt.

3. Allergimedicin

  • Antihistaminer (t.ex. Loratadin eller Cetirizin): Effektiva mot klåda, nässelutslag och insektsbett.
  • Kan även lindra milda reaktioner på mat eller pollen.

4. Sårläkning och infektioner

  • Sårtvätt (koksaltlösning eller klorhexidin): För rengöring av sår.
  • Plåster, förband, kompresser och kirurgtejp: För att skydda sår från smuts.
  • Sårsalva med antiseptisk verkan (t.ex. Bacibact): Motverkar infektion.
  • Hydrokortisonkräm 1 %: Mot insektsbett, eksem och hudirritation.

5. Andningsrelaterade läkemedel

  • Luftrörsvidgande spray (om någon i hushållet har astma): Kräver recept men kan rädda liv.
  • Nässpray med avsvällande effekt (t.ex. Otrivin): Underlättar andning vid förkylning.

Extra skydd – det som ofta glöms bort men kan vara avgörande

  • Antibiotika – endast på recept: I vissa länder rekommenderas bredspektrumantibiotika i nödfall. I Sverige är detta inte tillåtet utan läkarkontakt, men det kan vara värt att ha kunskap om ämnet vid resor.
  • Antiseptiska våtservetter och handsprit: Skyddar mot spridning av bakterier och virus.
  • Termometer: Digital eller analog – feber är en viktig indikator.
  • Tandvårdskit: Tillfälliga lagningar, tandtråd och smärtstillande gel.

Receptbelagda mediciner – vad ska man tänka på?

Om någon i hushållet tar dagliga läkemedel bör ett extra lager finnas i krislådan. Det gäller exempelvis:

  • Insulin
  • Blodtrycksmedicin
  • Antiepileptika
  • Antidepressiva
  • Hormonpreparat

Be läkaren skriva ut extra doser om möjligt. Märk dem tydligt med utgångsdatum och förvara dem svalt och torrt.

Förvaring, hållbarhet och kontroll

  • Kontrollera bäst före-datum regelbundet. Många läkemedel fungerar efter utgångsdatum, men effekten kan minska.
  • Förvara torrt, mörkt och svalt – helst i en tätslutande plastlåda.
  • Skydda mot fukt och temperaturväxlingar – till exempel genom att använda små silikapåsar eller vakuumförpacka mediciner du sällan använder.

Intressant fakta – det här visste du kanske inte

  • WHO:s lista över livsviktiga läkemedel innehåller flera av de ovan nämnda preparaten.
  • I en krissituation kan diarré vara farligare än hunger – särskilt för barn och äldre. Därför är loperamid och vätskeersättning livsviktiga.
  • Smärtstillande och allergimedicin är bland de mest stulna produkterna vid samhällsstörningar – att ha ett eget lager kan vara avgörande.
  • Vissa läkemedel, som paracetamol, har dokumenterat lång hållbarhet även flera år efter bäst före-datum om de förvarats rätt.

Tips: kombinera med kunskap och utbildning

Att ha läkemedel räcker inte – du måste veta hur och när de ska användas. Komplettera din krislåda med:

  • En första hjälpen-bok eller broschyr (t.ex. från Röda Korset eller MSB)
  • En utskriven läkemedelslista med doseringar och användningsområden
  • Kontaktuppgifter till 1177, Giftinformationscentralen och din vårdcentral

Komplettera krislådan med mer specialiserade läkemedel

Förutom de mest grundläggande läkemedlen är det klokt att tänka på scenarier där du behöver hantera mer specifika tillstånd under längre kriser. Nedan följer fler kategorier som kan vara avgörande för både kortvarig och långvarig överlevnad.

Läkemedel mot infektioner och inflammationer

1. Antiseptiska medel och lokalantibiotika

  • Jodlösning (t.ex. Betadine): Kan användas på större sår eller brännskador.
  • Silversulfadiazin (brännskadesalva, receptbelagt i Sverige): Effektiv mot infektioner i sår.

2. Ögon- och örondroppar

  • Koksaltbaserade ögondroppar: För rengöring vid skräp eller irritation.
  • Receptfria örondroppar (t.ex. vid vaxpropp eller klåda).
  • Om tillgång finns: antibiotiska ögon/örondroppar – särskilt viktigt vid infektioner.

3. Munsår och svampinfektioner

  • Aciklovirkräm (mot herpes).
  • Canesten eller Pevaryl (mot fotsvamp, hudsvamp, torsk).
  • Multidose munskölj med klorhexidin: Bra vid sår i munhålan eller dålig munhygien under längre isolering.

Brännskador, insektsbett och hudproblem

1. Första gradens brännskador

  • Aloe vera-gel eller brännskadegel: Kyler och lindrar smärta.
  • Brännskadeplåster: Finns i olika storlekar, håller fuktbalans och förhindrar infektion.

2. Insektsbett och stick

  • Xylocain salva (lokalbedövande vid stick).
  • Myggstift eller antihistamin-salva.
  • Fästingplockare – ett måste i skogsnära områden.

3. Eksem och hudsprickor

  • Fet barriärkräm (t.ex. Helosan, Bepanthen).
  • Kortisonkräm (1 % hydrokortison): Endast kortvarig användning.

Läkemedel mot psykisk och fysisk påfrestning

1. Sömntabletter eller naturliga sömnmedel

  • Melatonin (receptfritt upp till viss dos).
  • Antihistaminer som orsakar trötthet (t.ex. Atarax, i vissa länder receptfria).

2. Ångestdämpande och lugnande

  • I Sverige receptbelagda – men viktigt att veta att antihistaminer som Atarax ibland används vid tillfällig oro.

3. Koffeintabletter

  • Användbara vid vakenhetsbehov i nödsituationer eller vid energibrist.

4. Magnesium och B-vitaminer

  • Vid kramp, utmattning eller sömnstörningar. Extra viktigt vid kostförändringar eller vätskeförlust.

Hormonella och kvinnospecifika läkemedel

1. Preventivmedel

  • P-piller eller minipiller bör finnas i reserv för den som använder det regelbundet.
  • Akut p-piller (nödpreventivmedel) kan vara viktigt att ha tillgång till.

2. Mensskydd och hormonreglerande

  • Utöver hygienprodukter kan receptfria hormonkrämer och receptbelagda mediciner behövas om menstruationen påverkas av stress, svält eller andra faktorer.

3. Vaginalsvamp och urinvägsinfektion

  • Lokalbehandling med klotrimazol (mot svamp).
  • Tranbärstabletter eller C-vitamin: Förebyggande mot urinvägsinfektion.
  • Urinvägsantiseptika (t.ex. Hiprex, receptbelagt i Sverige).

Läkemedel vid ovanliga men livshotande tillstånd

1. Adrenalinpenna (epinefrin)

  • Livsviktigt för personer med kraftig allergi. Ska alltid finnas i dubbla exemplar.

2. Astmainhalator

  • Vid andningssvårigheter – även för personer utan diagnos kan detta vara en tillgång i dammiga eller rökiga miljöer.

3. Epi-tabletter eller kortison i tablettform

  • I vissa länder ges som akutmedicin vid allergisk reaktion eller kraftig inflammation.

Apoteksprodukter och tillbehör

  • Engångshandskar: För att undvika smittspridning.
  • Munskydd: Skydd vid pandemi, damm, rök eller när någon är sjuk.
  • Medicinsprutor, doseringsskedar och tabletthalvor.
  • Medicinsk tejp, gasbinda, stödbindor och elastiska lindor.

Så bygger du en hållbar läkemedelsdel i krislådan

Förvaringstips:

  • Lägg läkemedlen i vattentät påse med etikett, utgångsdatum och bruksanvisning.
  • Använd ett separat fack i din krislåda för medicin, gärna med färgkodning.
  • Överväg att ha en andra identisk låda i bilen, sommarstugan eller arbetsplatsen.

Planera för hushållets särskilda behov:

  • Barn? Lägg till flytande läkemedel, stolpiller och mindre doser.
  • Husdjur? Kolla med veterinär om grundläggande medel som kan ges vid enklare problem.

Långtidslagring av medicin i krislådan – så skyddar du hållbarheten i SHTF-scenarier

Vid ett långvarigt kris- eller SHTF-scenario (”Shit Hits The Fan”) blir mediciner snabbt en av de mest kritiska och samtidigt svåråtkomliga resurserna. Därför krävs inte bara ett urval av rätt mediciner – utan även korrekt lagring, rotationsrutiner och smarta tekniker för att förlänga hållbarheten.

Mediciners verkliga hållbarhet – vad säger forskningen?

  • Många läkemedel är hållbara långt efter utgångsdatum. Enligt en omfattande studie från US Department of Defense’s Shelf-Life Extension Program hade 88 % av testade läkemedel godtagbar effekt 1–5 år efter bäst före-datum – ibland ännu längre.
  • Fast form (tabletter och kapslar) har generellt längre hållbarhet än flytande läkemedel eller salvor.
  • Antibiotika i flytande form bör inte användas efter utgångsdatum, då nedbrytningsprodukter kan bli skadliga.

Skydda mot fukt, värme och ljus

De tre största hoten mot läkemedel är:

  1. Fukt – påskyndar nedbrytning, särskilt av tabletter.
  2. Värme – ökar kemisk instabilitet.
  3. Ljus (UV) – bryter ner känsliga substanser.

Förvaringstips:

  • Använd vattentäta plastlådor eller militärgodkända torrboxar.
  • Lägg i silikapåsar eller torkmedel (finns som livsmedelssäkra refillpåsar).
  • Förslut varje enskild medicin i vakuumpåsar eller ziplock med syreabsorberare.
  • Undvik att förvara mediciner i badrum eller andra fuktiga miljöer.
  • Förvara i mörk garderob, källare eller nedgrävd låda där temperaturen är stabil (gärna 15–20 °C).

Kylmedicin – lösningar utan el

Vissa mediciner, t.ex. insulin, kräver kylförvaring. Vid strömavbrott måste alternativa metoder användas:

1. Termosmetoden

  • En vanlig termosflaska, förberedd med fryst kylklamp, kan hålla temperaturen låg i 12–48 timmar beroende på utomhustemperatur.

2. Lerkärlsprincipen (Zeer pot)

  • En klassisk metod från ökenområden där två krukor med sand emellan hålls fuktiga. Avdunstningen kyler innehållet. Kräver låg luftfuktighet för att vara effektiv.

3. Källargrop eller jordkällare

  • Nedgrävda lådor eller plåtrör på 50–100 cm djup håller ofta 6–12 °C året runt.
  • Kombinera med förslutna plastlådor + kylgelpåsar för att jämna ut temperaturfluktuationer.

4. Evakueringskylare

  • Portabel 12V kylbox som kan drivas med powerbank eller solpanel.

Rotation och kontroll – så undviker du föråldrade läkemedel

  • Märk varje läkemedel med inköpsdatum och utgångsdatum på en yttre etikett.
  • Ha en årsplan för rotation – exempelvis i januari varje år:
    • Använd upp mediciner som närmar sig utgångsdatum
    • Byt ut salvor och flytande lösningar
    • Kontrollera kylkedjan för kylmedicin

Tips:

  • Ha en separat ”vardagslåda” och en ”beredskapslåda”. Rotera mellan dem genom att alltid ta från beredskapslådan och fylla på med nytt i vardagslådan.
  • Sätt påminnelse i kalendern för halvårsvis översyn.
  • Skapa ett enkelt kalkylblad eller loggbok där du noterar alla mediciner, kvantitet, dosering, och lagringsplats.

Bonus: extrem långtidsförvaring (för SHTF-intresserade)

  • Vakuumförpackade tabletter med syreabsorberare och torkmedel i mörka aluminiumförpackningar kan behålla effekt 10+ år om korrekt förvarade.
  • Frystorkning av vissa flytande lösningar är möjligt men kräver specialutrustning (t.ex. för att omvandla antibiotika till pulverform).
  • Samarbeta med läkare om du vill ha receptbelagda läkemedel i lager – vissa är villiga att hjälpa under förutsättning att du har ett dokumenterat beredskapsskäl.