GUDRUN TOG OSS MED STORM

FLYTTGRÖTEN SOM BLÅSTE BORT

I tjugoen dagar var Anna Södersten och hennes familj utan el, efter att stormen Gudrun dragit fram över Småland.
 – Skulle jag i dag få höra att man varnar för storm, skulle jag skaffa ett eget litet elverk och fylla alla kärl jag har med vatten, säger Anna.

Bara några dagar in på det nya året 2005 gick SMHI ut med stormvarning över södra Sverige. Anna såg varningen på text-TV, men kunde inte i sin vildaste fantasi tänka sig vad som väntade.
Som planerat åkte familjen med de två sönerna, då två och fyra år gamla, till en nyinflyttad granne ett par kilometer bort.

– Vi hann bara duka fram flyttgröten så gick strömmen, och det blåste jättemycket. Vi kände att vi bara ville hem.

Det dröjde ett halvt dygn innan de kom hem. Natten tillbringade de hos avlägsna bekanta, som bodde i det enda hus de lyckades ta sig fram till mellan träden som knäcktes som tandpetare.

– Det var helt livsfarligt att vara ute, insåg vi ju rätt snabbt.
Dagen efter tog de sig till fots över kullvälta träd hem till sitt eget hus.
Det var helt oskadat.

– Vi var nog rätt chockade och funderade hur vi skulle göra. Till all lycka hade vi en stor öppen spis som värmde och ett trangiakök som vi kunde värma lite mat på, säger Anna.
Men sedan följde tre jobbiga veckor utan el och telefon. De duschade hos vänner, blev bjudna på mat hos föräldrar och kunde så småningom tvätta kläder på barnens förskola, som utrustades med ett reservkrafts-aggregat.

 

Anna Södersten hamnade mitt i stormen Gudrun

 

Men det var mysigt också, minns Anna.

– Vi tände ljus, spelade spel och läste mycket. Pojkarna fick gå ut och kissa för att spara på vattnet, som min man hade med sig i dunkar från sitt jobb.

Varje dag ringde Anna till elleverantören.

– De hänvisade mig till sin hemsida. Hur skulle jag nå den utan ström? Varje dag sa de att elen skulle vara tillbaka nästa dag, men inget hände. Det hade varit bättre att de tydligare sagt att de inte visste men gjorde allt de kunde för att reparera ledningarna.

Efter någon vecka fick familjen låna ett litet elverk från kommunen, tillräckligt för att hålla kylskåpet igång och se en timme Bolibompa på TV.

Anna funderar över vad hon skulle göra i dag, om hon fick veta att en storm var på väg.

– Jag hade definitivt inte åkt iväg på kalas. Jag hade spolat upp vatten i alla kärl som fanns, köpt ljus, batterier och kanske skaffat ett eget elverk.

Skriv en kommentar

Vad är 3 + 14 ?
Please leave these two fields as-is:
Viktigt! För att lämna en kommentar, måste du skriva svaret på frågan (så vi vet att du är en människa) :-)